Så kan Skratta halvkvävt användas i en mening
- är en av de tuffaste tjejer som han känner till och hon kan säga fräcka saker och sedan skratta.
- Äntligen kan vi skratta lite igen.
- Skratta inte, gosse, du blir bara dummare och dummare ju mer du skrattar.
- Ditte kunde inte låta bli att skratta åt hans teatraliska min.
- Det var något sa rörande ömkligt över denne pojke, som jag känt ända sedan jag var liten, att jag alls inte hade lust att skratta.
- Det roade honom ibland, ty han var enfaldig som ett barn i många stycken och det var inte svårt att få honom att skratta omåttligt.
- Stjärnblom måste skratta :
- Tomas hade med ens kommit i ett så upps ] uppet lynne, att han knappast kunde avhålla sig från att skratta högt.
- – Jag var så jävla less, men jag kunde inte annat än skratta åt det, säger hon.
- Jag kan inte låta bli att skratta.
- Han var rasande, därför att folkhopen hade samlats omkring honom bara för att få skratta.
- – De som går förbi får gärna skratta, men jag vill att byggherrarna ska ta åt sig.
- Jacob förstod icke, hur Blenda kunde stå ut med att skratta så mycket.
- Vad jag än säger är det bara värt att skratta åt.
- Men nu kunde hon inte skratta.
- Alla började skratta, för de visste ju, att Charlotte inte kunde få Schagerström.
- Alla de andra i klassen började skratta.
- Hon hör ett halvkvävt fniss.
- – Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta, för ibland skyller Ebba Busch alla problem på tidigare socialdemokratiska regeringar.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
